Rör inte mitt blod!
...och där kom det. Det dröjde inte länge.
Under hösten har debatten och opinionen svängt fram och tillbaka, i frågan om huruvida vi ska ha ett heltäckande DNA-register i Sverige. Mycket bra, säger vissa. Rent jävla vansinne, säger jag. Argument som ofta framförs är att "det blir enklare att få fast brottslingar" och "den som har rent mjöl i påsen har ingenting att frukta". Rent jävla vansinne, sa Bull. För det första har vi en massa annan, strålande teknik som underlättar kriminalfall. För det andra så går det för min del alldeles utmärkt att registrera DNA för dömda grova brottslingar. Åtminstone under preskriberingstiden. Och för det tredje ska staten ge blanka fan i vad jag har för mjöl i min påse.
Det lilla kruxet är att debatten är inte schysst. För vi har ett DNA-register. Förlåt, det kallas visst biobank. På kvällstidningssvenska heter det PKU-registret. Det är ett fetstort arkiv på Huddinge Sjukhus i södra Storstockholm som innehåller blodprov från alla som är födda i Sverige från 1 januari 1975 och framåt. När man diskuterade upprättande av en sådan biobank på statsnivå var kritikerna många och kritiken högljudd. Samma argument som under höstens debatt - 30 år senare! - framfördes. Exempelvis det vi arv vi bär i vår germanska rättstradition: att alla är oskyldiga tills motsatsen bevisas. Ett DNA-register innebär en rakt motsatt åsikt. Man instiftade en ny lag (Lag om biobanker i hälso- och sjukvården) för att försäkra sig om att PKU-registret bara skulle kunna få användas i forskningssyfte. Det blidkade kritikerna något - vem kan säga nej till forskning som kan upptäcka ärftliga sjukdomar på ett tidigt stadium?
I en ledare i Expressen tidigare i höstas läste jag att en av farorna med ett DNA-register är att om ett sådant existerar, är vi bara en korrupt justitieminister bort från ett stort steg mot 1984-staten. Det krävdes inte ens det. På grund av katastrofen i Sydostasien är hela riksdagen som det verkar i nuläget rörande överens om att man ska driva igenom en snabb lagändring som gör det möjligt för Rikspolisstyrelsen och ID-kommissionen att använda registret för identifiering av omkomna svenskar. Rent vansinne. Inte så att jag vill neka någon rätten att få en död släkting identifierad - men när man använder ett DNA-register (ja, det är det) som praktiskt taget första utväg, så tror jag vi tar ett alltför stort steg i en alltför ohälsosam riktning.
Vad hade man gjort om inte nämnda register funnits? Man hade givetvis löst det på andra sätt. Hårstrån från släktingar kan fungera alldeles utmärkt för att se en sån slående likhet, så att det går att fastställa ett liks identitet. Det är vansinne att använda sig av en biobank - som bara bedömdes legitim eftersom den i n t e skulle vara ett DNA-register. Rent jävla vansinne. Jag har ett enkelt, men effektivt förslag: använd registret nu då, eftersom ingen annan metod tydligen är värd att prova - och förstör det sedan. Förverka varenda liten nedblodad pappersbit. Varför? Därför att staten ska ge blanka fan i vad jag har för blod i påsen.
TIM NILSSON
Love, peace and liberty.
--------------------------------------------------------------------
Hur skulle det se ut om jag, efter ovanstående känslokalla sågning, inte instruerade my fellow citizens i hur man återkallar sitt blodprov? Nå, det tänker jag givetvis göra. Nedanstående instruktioner gäller givetvis under förutsättning att du uppnått myndighetsåldern.
Skriv exakt enligt nedanstående (ja, alltså, byt ut innehållet i [hakparenteserna] till för dig adekvat fakta):
[datum, ort ]
Härmed återkallar jag, [namn, personnummer] mitt samtycke till bevarandet av mitt blodprov i PKU-banken.
Moderns namn: [för- och efternamn]
Moderns personnummer: [personnummer, alla siffror]
Sjukhus / BB: [plats för förlossningen]
Födelsedatum: [ditt födelsedatum; år, månad, dag]
Adress dit bekräftelse, allra helst en personligt utställd kopia av förverkansrapporten, skickas:
[förnamn, efternamn]
[gatuadress]
[postadress]
___________________________ [underskrift]
--------------------------------------------------------------------
Återkallelsen skickas till:
PKU-laboratoriet
Huddinge Universitetssjukhus
141 86 Stockholm
Under hösten har debatten och opinionen svängt fram och tillbaka, i frågan om huruvida vi ska ha ett heltäckande DNA-register i Sverige. Mycket bra, säger vissa. Rent jävla vansinne, säger jag. Argument som ofta framförs är att "det blir enklare att få fast brottslingar" och "den som har rent mjöl i påsen har ingenting att frukta". Rent jävla vansinne, sa Bull. För det första har vi en massa annan, strålande teknik som underlättar kriminalfall. För det andra så går det för min del alldeles utmärkt att registrera DNA för dömda grova brottslingar. Åtminstone under preskriberingstiden. Och för det tredje ska staten ge blanka fan i vad jag har för mjöl i min påse.
Det lilla kruxet är att debatten är inte schysst. För vi har ett DNA-register. Förlåt, det kallas visst biobank. På kvällstidningssvenska heter det PKU-registret. Det är ett fetstort arkiv på Huddinge Sjukhus i södra Storstockholm som innehåller blodprov från alla som är födda i Sverige från 1 januari 1975 och framåt. När man diskuterade upprättande av en sådan biobank på statsnivå var kritikerna många och kritiken högljudd. Samma argument som under höstens debatt - 30 år senare! - framfördes. Exempelvis det vi arv vi bär i vår germanska rättstradition: att alla är oskyldiga tills motsatsen bevisas. Ett DNA-register innebär en rakt motsatt åsikt. Man instiftade en ny lag (Lag om biobanker i hälso- och sjukvården) för att försäkra sig om att PKU-registret bara skulle kunna få användas i forskningssyfte. Det blidkade kritikerna något - vem kan säga nej till forskning som kan upptäcka ärftliga sjukdomar på ett tidigt stadium?
I en ledare i Expressen tidigare i höstas läste jag att en av farorna med ett DNA-register är att om ett sådant existerar, är vi bara en korrupt justitieminister bort från ett stort steg mot 1984-staten. Det krävdes inte ens det. På grund av katastrofen i Sydostasien är hela riksdagen som det verkar i nuläget rörande överens om att man ska driva igenom en snabb lagändring som gör det möjligt för Rikspolisstyrelsen och ID-kommissionen att använda registret för identifiering av omkomna svenskar. Rent vansinne. Inte så att jag vill neka någon rätten att få en död släkting identifierad - men när man använder ett DNA-register (ja, det är det) som praktiskt taget första utväg, så tror jag vi tar ett alltför stort steg i en alltför ohälsosam riktning.
Vad hade man gjort om inte nämnda register funnits? Man hade givetvis löst det på andra sätt. Hårstrån från släktingar kan fungera alldeles utmärkt för att se en sån slående likhet, så att det går att fastställa ett liks identitet. Det är vansinne att använda sig av en biobank - som bara bedömdes legitim eftersom den i n t e skulle vara ett DNA-register. Rent jävla vansinne. Jag har ett enkelt, men effektivt förslag: använd registret nu då, eftersom ingen annan metod tydligen är värd att prova - och förstör det sedan. Förverka varenda liten nedblodad pappersbit. Varför? Därför att staten ska ge blanka fan i vad jag har för blod i påsen.
TIM NILSSON
Love, peace and liberty.
--------------------------------------------------------------------
Hur skulle det se ut om jag, efter ovanstående känslokalla sågning, inte instruerade my fellow citizens i hur man återkallar sitt blodprov? Nå, det tänker jag givetvis göra. Nedanstående instruktioner gäller givetvis under förutsättning att du uppnått myndighetsåldern.
Skriv exakt enligt nedanstående (ja, alltså, byt ut innehållet i [hakparenteserna] till för dig adekvat fakta):
[datum, ort ]
Härmed återkallar jag, [namn, personnummer] mitt samtycke till bevarandet av mitt blodprov i PKU-banken.
Moderns namn: [för- och efternamn]
Moderns personnummer: [personnummer, alla siffror]
Sjukhus / BB: [plats för förlossningen]
Födelsedatum: [ditt födelsedatum; år, månad, dag]
Adress dit bekräftelse, allra helst en personligt utställd kopia av förverkansrapporten, skickas:
[förnamn, efternamn]
[gatuadress]
[postadress]
___________________________ [underskrift]
--------------------------------------------------------------------
Återkallelsen skickas till:
PKU-laboratoriet
Huddinge Universitetssjukhus
141 86 Stockholm
posted by Tim at 06:24
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home